Med mer eller mindre jämna mellanrum dyker frågan om att slå ihop C + FP upp, sedan 70talet. Sedan valet har denna tanke poppat fram och nu senast i en artikel av de båda ungdomsförbundens ordföringar Adam Cwejman och Magnus Andersson. Denna fråga lyftes också utav Bertil Ohlininstitutets skugg-eftervalsanalys.
Jag har tidigare genom åren funderat i dessa banor men nu vet jag ärligt talat inte. Det är ju inte så att det föreligger något enormt tryck från väljarna att minska antalet partier i Sverige. Det verkar som människor vill ha valmöjligheter att välja mellan, så också när det gäller partier.
För egen del tycker jag det är bra att det finns nyanser i svensk politik. Vi i FP vill gärna se oss som det liberala orginalet naturligtvis men det vore ju absurt att hävda att det bara ska få finnas ett liberalt parti.
Det kommer alltid att finnas olika tolkningar av de liberala idéerna, det är bra. Det gör debatten mer levande. Men bara för att man skulle slå ihop två partier till ett gör ju inte automatiskt att fler tolkningar av de liberala idéerna ryms inom detta parti.
För Folkpartiets del handlar det om att bli en tillräckligt inkluderande och öppen organisation med högt i tak där även de som tolkar de liberala idéerna något annorlunda, än den tolkning majoriteten i FP för tillfället gör, känner sig hemma. Kommer vi lyckas till 100%? Högst osannolikt om man ska vara helt ärlig, men lika osannolikt är det att ett nytt sammanslaget parti skulle lyckas med det till 100%. Bla därför tycker jag nog det är bra med fler partier.
Uppdaterad: SvD, Ekot
