Nej nej nej. Jag var inte på Försvarsutskottets hearing igår vilket jag nu beklagar. Men det var fullt upp med annat. Svd hakar på den bakåtsträvande hopen av pliktkramare. Vilket är synd för de brukar ha rim och reson på sina försvarsrelaterade ställningstaganden, men så icke i detta fall.
Vi i utredningen kommer med vårt förslag i juni. Det kommer att bli bra!
06 maj 2009 kl 10:06
Jaså? Hur mycket pengar är du som politiker beredd att skjuta till försvarsbudgeten för att det svenska försvaret ska ha råd att anställa det antal yrkessoldater som krävs för att Sverige ska kunna upprätthålla ett trovärdigt försvar?
Man kan inte tala sig varm för värnpliktens avskaffande och samtidigt gå med på en konstant minskning av Försvarsmaktens ekonomiska ramar utan att verka oerhört oseriös och okunnig.
06 maj 2009 kl 10:51
Vi kommer i utredningens rapport att visa att det inte behöver bli avsevärt dyrare med ett system utan tvång, då de som utbildas faktiskt är gigantiskt mycket mer användbara till skillnad från dagens system som är ett regelrätt resursslöseri.
Försvarsbudgeten bör dimensioneras efter långsiktiga säkerhetspolitiska bedömningar. Samtidigt behöver försvarsbudgetens olika poster se något annorlunda ut för att verksamhet ska premieras och således kan mycket göras redan där.
06 maj 2009 kl 12:28
[...] hearingen igår. Hennes frågeställningar visar att det här med plikt inte är en enkel fråga. Folkpartiets Nina Larsson tror att Pliktutredningen som hon sitter med i kommer att hitta en bra lösning på frågan. Peter [...]
06 maj 2009 kl 17:22
Det är en ekvation jag mycket gärna synar. Redan den föreslagna ingångsgrundlönen för en soldat motsvarar med sociala kostnader vad det kostar att föda, härbärgera, förflytta, utbilda och använda en värnpliktig. Till grundlönen skall för yrkessoldaten läggas övningsdygnstillägg, OB, övertid, traktamenten och andra lönetillägg, utbildningskostnader såsom ammunition och materiel osv.
Låt mig gissa vad du anser om försvarsbudgeten – att materielbudgeten är för stor kontra verksamhetsbudgeten?
06 maj 2009 kl 17:39
Jag läser ditt svar på Fredriks fråga men jag är ännu inte övertygad.
Plikten har spelat ut sin roll där är vi helt eniga.
Framtiden måste vara gripbara förband. Dessa måste bestå av anställd personal p.g.a. tidskrav och den breda kompetens som krävs för att verka i ett kvalificerat förband som kan lösa en mängd olika uppgifter i hela spektrat av konflikter från humanitära operationer till väpnad strid.
När det gäller målet är vi eniga.
Svårigheten ligger i ekonomin och hur länge vi skall vänta på att få våra stående förband. Flera länder har underskattat personalkostnaden i övergången till ett yrkesförsvar. Holland lägger halva sin försvarsbudget på löner mm men de har ändå problem med vakanser i sina förband (den ekonomiska krisen hjälper dom just nu med rekryteringen). Vi behöver förband oavsett konjukturläge.
Jag är övertygad om att man konsekvent underskattar personalkostnaden och personalomsättningen. HKV egen personalstab med Öv Fölstad i spetsen är medvetna om att det finns mycket stora osäkerheter i det beräkningsunderlag som nu föreligger. Men man vill ju att det skall fungera så man säger att det kommer att göra det. Vi måste ta lärdom av andras misstag innan vi går vidare.
För att kunna ha stående förband inom nuvarande försvarsbudget så krävs det omfattande nedskärningar i försvarsmaktens materielbudget, detta kommer att ta tid och vara smärtsamt. Vi kommer att få vänta på våra stående förband.
Det krävs också att en stor del av alla officerare över 40 år sägs upp direkt då de inte behövs i de stående förbanden eller i det nedbantade HKV som krävs för att leda dessa förband. Det är svårt att friställa personal med lång anställning samtidigt som man anställer unga människor. Vi måste friställa personal som ej längre behövs och först sedan kan vi anställa. Vi kommer att få vänta på våra stående förband.
Men detta räcker inte. pengar till löner för de stående förbanden måste tillföras eller så måste antalet förband bli färre än i FM Perspektivplanering.
Sedan finns det än risk att soldat blir ett underklassyrke med de rekryteringsproblem det medför om lönen blir för låg.
07 maj 2009 kl 11:48
Hallå Ulf!
Du pekar mycket riktigt på ett par knäckfrågor som vi också i utredningen diskuterat ingående. Målsättningen är vi ense om, användbara förband som kan möta den hotbild och den verksamhet som Försvarsmakten är satta att göra.
Kostnaden. Det finns osäkerhetsmoment i detta, ja. Men till stående förband kan inte värnpliktig personal användas i vilket fall, om vi inte är beredda att skicka värnpliktiga soldater att tjänstgöra i Sveriges bidrag till internationella insatser och det vill ju ingen.
Frågan är också hur stor del av våra förband som ska vara stående. Här vill Försvarsmakten att det ska vara en betydande del, medan Försvarsdepartement och Riksdagens Försvarsutskott vill ha en mindre del stående förband och en större del ”reservister” eller kontrakterade ”deltidare”/ ”beredskapssoldater”. Detta kommer givetvis att ha påverkan på kostnaden. Ju större del som är stående desto dyrare blir det.
Till ovan nämnda förband behövs personal, som är frivillig. Då kan man antingen först tvinga in människor enligt en pliktlag och sedan hoppas att de gillar verksamheten och frivilligt fortsätter. Vissa kommer göra det, andra inte. Fram till idag har en på tok för liten del av de som grundutbildats fortsatt tjänsgöring inom FM vilket är rent resursslöseri. Till detta kan läggas all annan problematik som finns med ett pliktsystem som för låg ålderssammansättning etc.
Eller så kan man rekrytera personal till en grundutbildning frivilligt och med sikte på att även kontraktera dem i någon form efter den först genomgångna utbildningen. Andelen som fortsätter i någon form torde bli högre och såväl ålders- som könssammansättning kan bli betydligt bredare än idag.
Det finns utmaningar med båda dessa system, men en frivillig uttagning grundar i dagsläget för en bättre försvarsmakt än en pliktuttagning gör. Om läget förändras kan plikuttagning åter sättas in, detta finns det gott om exempel på i andra länder.
Vi analyserar noga andra länders övergång från värnpliktsuttagning till frivillighet. I synnerhet Hollands exempel har synats i sömmarna och vi kommer att dra mycket lärdom från dem.
Håll ut! I juni kommer vårt förslag!!!
07 maj 2009 kl 17:05
Hej Nina!
Det glädjer mig att ni har insett att det finns ekonomiska osäkerheter och att ni tar lärdom av Hollands övergång.
Kompromissen blir ju naturligtvis (jag spekulerar)att stora delar av Flygvapnet,Flottan och vissa bataljoner i Armen/Amfibie blir stående.
Då måste övriga förband , främst Arme/amfibie bestå av ”reservister” och en liten kärna med stamanställd personal. Detta är ju redan övat i olika förband med 30 och 90 dagars beredskap. 90 dagar är ju lite väl lång tid med tanke på försvarsministerns uttalanden efter Georgienkriget förra sommaren. Alltså blir det ett stort antal arme/amfibie förband som övar några veckor varje år och som hemförlovas resten av tiden med 1-2 veckors beredskap (på 30 dagar skall förbandet vara klart för insats).
Dessa män och kvinnor förväntas jobba på sitt ”vanliga” jobb eller studera när FM inte har behov av dom. Detta är ett upplägg som har passat vissa kategorier av soldater tidigare. Svårigheten är ju att få deras argetsgivare att acceptera att FM kan plocka in personalen för övning i flera veckor med viss förvarning och att FM dessutom förebehåller sig rätten att kalla in personalen med mycket kort varsel för att skicka i väg dom på insats i 6 månader. Vilken arbetsgivare går med på det idag när alla organisationer är slimmade och nedbantade?
I dag så gör FM detta med hjälp av pliktlagen men kommer argetsgivarna att acceptera detta i framtiden när pliktlagen skall vara ”vilande”. Jag är tveksam. Jag har personligen haft ett flertal arga arbetsgivare som har ringt till mig och klagat på att FM ”snor” deras nyckelkompetens.
Hur utredningen några förslag på hur samhället skall få arbetsgivarna att acceptera att FM kan kalla in ” reservister”?
Hur utredningen några förslag på hur ”reservisterna” inte skall bli diskriminerade på arbetsplatsen under den tid då de har beredskapskontrakt med FM. Vem befodrar någon som kan åka närsomhelst? Vem kostar på någon kompetensutveckling som kan åka när som helst?
Man kan ju argumentera att tjänstgörningen i FM i sig skall vara meriterande och kompetensutvecklande men det resonemanget är en klen tröst för en liten arbetsgivare.
Frågan om arbetsgivarens situation borde vara ännu viktigare för en borgerligt dominerad riksdag.
Om man vill ha reservistförband så bör man också satsa på reservofficerskonceptet igen.
Jag ser fram emot Pliktutredningen.
Fortsätt omställningen av FM men med förtänksamhet!
08 maj 2009 kl 19:00
Spännande va?! Alla dessa frågor som snart får svar, men inte här.
Då tar nog Anders Svärd mig i örat… Om någon vecka träffar vi i alla fall svenskt näringsliv och företagarförbundet i frågan…
Riktigt, riktigt fascinerande har det i alla fall varit att delta i utredningen!