I dagens svd tycker ledarsidan att jag borde osäkra nej-fingret. Finns att ladda ner här. I övrigt vet jag inte hur många mejl jag fått ifrågan, kanske en 250st. Det handlar om signalspaningsanpassningen som riksdagen fattar beslut om nästa vecka.
Jag har bestämt mig. Det gjorde jag förra året och inget nytt har tillkommit som fått mig att ändra åsikt. Jag skrev ihop plus och minus-listorna och pluslistan väger över. Lagen behövs dessvärre och kontrollstationerna är såvitt jag kan bedöma tillräckliga. Huruvida de är tillräckliga blir dock föremål för utvärdering och räcker de inte till får vi se till att förstärka dem.
Jag har full respekt för att man kanske tycker det verkar obehagligt med signalspaning över huvud taget. Det är det. Men det är en verklighet vi måste förhålla oss till och hur märkligt det än låter så räddar det liv.
12 juni 2008 kl 16:01
Måste säga att det gör mig lite besviken, hade hoppats att Fp skulle säga nej till sådana här saker. Jag skulle verkligen vilja veta hur regeringspartierna tror att FRA ska kunna genomföra det här på ett sätt som inte är ett ingripande i människors integritet. De tekniker som finns idag, och tro mig, FRA har inte kompetensen för att vara världsledande, så finns det inget sätt att göra det här förutom massiv screening. Att den metoden på något sätt ska rädda liv är jag mycket mycket tveksam till.
12 juni 2008 kl 16:07
Jag tycker att vi borde förbjuda utomäktenskapligt sex. Hur märkligt det än låter så räddar det liv. Väldigt liberal är jag också.
12 juni 2008 kl 16:24
”Men det är en verklighet vi måste förhålla oss till och hur märkligt det än låter så räddar det liv.”
Nej. Jag gjorde lumpen som signalspanare och signalskyddsbefäl. Det är enkelt att kryptera saker så att generell filtrering som denna inte är ett hot. Den här typen av signalspaning kommer bara kränka integriteten hos privatpersoner som inte har något att dölja. Som dom har nåt att dölja kan göra det medelst enkelt kryptering.
Det här kommer inte rädda ett enda liv. Det är helt meningslöst, och väldigt integritetskränkande.
12 juni 2008 kl 16:58
Nina, det inte bara låter märkligt. Det är märkligt, därför att kontroll och övervakning ger inte alls nödvändigtvis det säkraste samhället, tvärtom är världen fylld av bevis på motsatsen. Det vet jag att du vet.
Snälla, våga!
mvh
/Martin
12 juni 2008 kl 17:00
Njut av dina två sista år i riksdagen. Du kommer inte att få komma tillbaka.
12 juni 2008 kl 17:42
Lagen räddar inga liv, den kommer snarare att kosta liv.
Led all folkets kommunikation in i en statlig superdator som kan söka igen all kommunikation, kan registrera alla kontakter folk har, alla rörelser de gör, allt de läser och tittar på….
Vad mer krävs för att du ska inse det orimliga?
Vad lagen anger för syfte är ointressant, det intressanta är vad som blir möjligt. Möjligt för en illasinnad regering eller tre korrupta tjänstemän.
Tänk igen!
12 juni 2008 kl 18:11
”hur märkligt det än låter så räddar det liv”
Exakt hur?Anvander du samma logik som om vi inforde hjalmtvang om man vistas utomhus sa borde vi ocksa radda nagra liv om aret? Kan du publicera dina plus- och minus listor?
12 juni 2008 kl 18:20
Seriöst, när kommer du att föreslå att all vanlig post öppnas, skannas, ompaketeras samt skickas vidare till mottagaren?
Eller är det att gå för långt? Men tänk då på alla terrorister och tunga kriminella som kommer att missas eftersom de börja skicka brev till varandra istället.
Sedan du säger att det kommer att rädda liv, skall vi räkna lite på det?
Kort kan vi säga att det är 209 gånger större risk att dö i en trafikolycka här i trafiksäkra Sverige mot att dö i ett terroristangrepp i hela världen (för uträkningen vänligen se kommentarena till Hotbild ger makt)
Så om du är villig att massavlyssna hela svenska folket för något som är extremt osannolikt vad är du beredd att göra för trafiken?
Helt enkelt, ändamålet helgar inte medlet!
Sedan du skriver att kontrollstationerna är tillräckliga, vad jag läst skall information utbytas med andra underrättelsetjänster, vad händer om insamlad information efter utbyte bedöms som fel var är då garantierna för andra makter skall radera den?
Enda sättet att skydda oskyldiga är att inte avlyssna dem till att börja med, allt annat är snömos.
Mvh Peder
12 juni 2008 kl 18:43
Tortyr räddar också liv. Lagstadgad sådan kanske kan vara ett naturligt steg härifrån?
Hur någon som så tydligt markerar sin pragmatism i handling kan med att kalla sig liberal i ord framstår för mig som en gåta…
12 juni 2008 kl 18:47
Det var ett torftigt inlägg i den här frågan. Lagen räddar liv, skriver du. Du kanske skulle förklara litet närmare hur du tänker. Tror du på fullt allvar att eventuella terrorister skulle använda nätet eller mobilen och dryfta bombattacker?
Har du läst remissinstansernas svar? I så fall, anser du att man skall bortse från den omfattande och allvarliga kritik som riktats mot lagen?
FRA har i åratal ägnat sig åt olaglig spaning. Hur menar du att vi med den nya lagen skall kunna lita på en myndighet som redan visat att den struntar i gällande lag?
Du tar på dig ett stort ansvar. Allt du skriver och alla telefonsamtal du ringer kommer att registreras och sparas, och kommer i en framtid att kunna användas mot dig. Du vet inget om framtidens makthavare. Du vet säkert däremot att alla övervakningssystem kommer att missbrukas. Du är med och skapar ett verktyg som kommer att kunna användas mot alla som inte delar framtida makthavares åsikter om saker och ting.
Det är väljarna du är ansvarig inför, inte regeringen.
Bistra hälsningar.
12 juni 2008 kl 19:32
”He who would trade liberty for some temporary security, deserves neither liberty nor security.” – Benjamin Franklin
12 juni 2008 kl 21:50
Hej Nina!
Mycket tråkigt att du bestämt dig för att rösta igenom lagen. Det här är ett av de mest obehagliga beslut som kommit fram på lång tid.
/Erik
12 juni 2008 kl 22:39
Kära bloggbesökare,
När förslaget först dök upp under den föra socialdemokratiska regeringen som departementspromemoria var det ett mycket ofullständigt förslag som jag var synnerligen skeptisk till.
Man kan vara emot den nya lagen för att man är emot signalspaning som fenomen eller så kan man vara för signalspaning i sig men mot lagen då man inte tycker kontrollstationerna är tillräckliga.
Jag var inte skeptisk från början för att jag var emot signalspaning i sig. Signalspaning bedrivs överallt och har så gjorts av FRA sedan 2a världskriget. Signalspaning är en viktig del i den informations- och underrättelseinhämtning som bistår vår nationella säkerhet och vår demokrati direkt och indirekt, exempelvis genom skydd av våra internationella insatser.
Signalspaningen idag är vagt reglerad och i princip endast begränsad av att hålla sig till etern (allt i luften är fritt). Det som nu görs är att göra lagstiftningen teknikneutral vilket tillåter signalspaning i kabel. Det som också görs är att samtidigt reglera all signalspaning inom vissa ramar och med vissa kontrollstationer.
Jag har respekt för att man inte tycker att Sverige ska bedriva signalspaning över huvudtaget men jag delar inte det ställningstagandet. För mig handlar det om att kunna ha den säkerhet som signalspaning innebär utan att det inkräktar för mycket på den personliga integriteten. För det finns en konflikt, det kan man inte sticka under stol med.
Ska man då inte godkänna något som över huvudtaget berör den personliga integriteten? Jo jag tror vi behöver göra det. Och detta är inget som kommit lättvindigt. Strax efter valet 2006 då jag kommit in i riksdagen lämnade jag ett uppdrag till riksdagens utredningstjänst (tror det var i November 2006) just för att kunna bemöta den departementspromemoria som jag visste låg och väntade.
Under processens gång förbättrades också förslaget avsevärt och som jag kan bedöma nu kommer regleringen innebära tillräckliga kontroller och ramar för att inte riskera att drabba enskilda individer. Detta ska också utvärderas.
Det är en svår avvägning, jag har landat i detta och stödjer lagförslaget. Jag kommer inte sitta och skratta när jag trycker på knappen nästa vecka men hade jag velat ha ett uppdrag med enkla och lustiga arbetsuppgifter hade det varit bättre att söka sig någon annanstans.
Det tycker säkerligen någon att jag borde och man kan då lägga sin röst på (v) eller (mp) vid nästa val. Förhoppningsvis förstår de flesta vikten av att signalspaning och underrättelseinhämtning faktiskt räddar liv.
//Nina
Ytterligare info:
• Den nya lagen är mycket grundligt beredd. Integritetsfrågorna har varit centrala i det arbetet, inte minst för oss liberaler, och vår bedömning är att den färdiga uppgörelsen ger ett tillräckligt integritetsskydd. Därför ställer vi upp på den nya lagen.
• Signalspaning får bara användas för att ta sikte på yttre hot mot rikets säkerhet eller mot samhället i stort. Det kan handla om militära hot, internationell terrorism eller annan mycket allvarlig gränsöverskridande brottslighet. Det handlar alltså inte om att lyssna i största allmänhet, eller att FRA ska assistera exempelvis polisen i största allmänhet.
• Signalspaning behövs för att skydda Sverige mot yttre hot, men självklart är den också mycket känslig för den personliga integriteten. Därför har vi byggt in en rad integritetsskydd i den nya lagen. Detta innebär bland annat:
– Försvarets egna myndigheter kan inte själva bestämma om inriktningen på spaningen, utan de måste söka om tillstånd
– Tydliga regler om hur rapportering ska ske och när uppgifter ska förstöras
– En särskild ordning för att kontrollera att spaningen sker enligt de beslutade riktlinjerna och att uppgifterna verkligen förstörs i efterhand
– Ett nytt integritetsskyddsråd ska bevaka hur lagen används
– Regeringen ska årligen ge en redovisning om signalspaningen för riksdagen
– År 2011 ska regeringen redovisa en särskild kontrollstation om hur lagen fungerat ur integritetsperspektiv
• Det är bara om det finns synnerliga skäl som spaningen får använda sökbegrepp som riktar in sig på en särskild person. Signalspaning har inte använts, och kommer inte heller att användas, för en allmän spaning mot enskilda människor.
• Eftersom signalspaningen ska skydda mot yttre hot är det bara trafik som passerar Sveriges gräns som kan bli föremål för spaning. Trafik mellan två parter i Sverige som passerar Sveriges gräns av rent tekniska skäl (t.ex. för att man använder en e-postserver i utlandet) omfattas inte heller av signalspaning.
• Att frågan väcker debatt inom olika partier är inte märkligt. Det är svåra avvägningar som måste göras mellan rikets säkerhet och den personliga integriteten. Nu har dock alla haft ett års betänketid, och det finns inga skäl till att försena lagen ännu mer. Folkpartiet står bakom vår gjorda överenskommelse med våra allianskolleger.
Försvarets radioanstalt (FRA) har sedan mycket lång tid ägnat sig åt signalspaning i etern för att kunna få en bild av vilka yttre militära hot som finns mot Sverige. Genom den tekniska utvecklingen har läget förändrats. Radiotrafiken i etern spelar allt mindre roll, och allt mer av kommunikationen över gränserna går i trådbunden trafik.
Detta gör att Sverige liksom andra länder hamnar i ett vägval: antingen anpassar man signalspaningen till de nya förhållandena eller så lägger man ner verksamheten och försämrar kunskapsläget om hot mot det egna landet. Vår åsikt är att det finns bred enighet i folkpartiet liberalerna om att signalspaning har gagnat vårt land. Frågan gäller alltså inte primärt om signalspaning ska finnas, utan på vilket sätt den ska få bedrivas.
Ända fram tills nu har det inte funnits någon särskild lagstiftning alls som reglerar hur signalspaningen ska gå till. Fram till år 2000 fanns det inte ens någon lagreglering om försvarets underrättelseverksamhet i stort. Detta har varit ett problem inte minst med tanke på riskerna för den personliga integriteten.
Försvarsutskottet har nu gjort en förnyad behandling av det vilande lagförslaget om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Lagen innehåller flera regler till skydd för den enskildes integritet.
Förslaget går ut på att signalspaningen ska ta sikte på yttre hot mot rikets säkerhet eller mot viktiga samhällsstrukturer. Förutom militära hot kan det handla om internationell terrorism eller annan mycket allvarlig gränsöverskridande brottslighet. Sökbegreppen som används får inte rikta sig mot en enskild person om det inte finns synnerliga skäl.
Försvarets egna myndigheter kan inte själva bestämma om inriktningen på spaningen, utan de måste söka om tillstånd. Det införs också tydliga regler om hur rapportering ska ske och när uppgifter ska förstöras. Likaså införs en särskild ordning för att kontrollera att spaningen verkligen sker enligt de beslutade riktlinjerna och att uppgifterna verkligen förstörs i efterhand. Förslaget betyder dessutom att det inrättas ett integritetsskyddsråd.
Gränsdragningen mellan försvarsunderrättelseverksamheten och den brottsbekämpande verksamheten måste vara helt klar. Straffprocessuella tvångsmedel och annat utövande av polisiära befogenheter som riktas mot enskilda ska vara förbehållna polisen och andra brottsbekämpande myndigheter. Det ska alltså inte finnas någon möjlighet att kringgå de lagbestämmelser som ställts upp till skydd för den personliga integriteten vid brottsbekämpande arbete genom att begära stöd av myndigheter inom försvarsunderrättelseverksamheten.
Folkpartiet liberalerna har varit pådrivande för att stärka integritetsskyddet i denna lagstiftning. Frågan är extra viktig för oss eftersom det här är två mycket centrala intressen som står mot varandra – den nationella säkerheten och skyddet för privatlivet. Med hänsyn till de kontroller och spärrar som införs genom den nya lagen står vi bakom förslaget, eftersom det innebär en tydligare och rättsäkrare reglering än dagens läge.
Försvarsutskottet anser att regeringen lämna årliga rapporter till riksdagen om hur lagen fungerat, och år 2011 ska en särskild kontrollstation genomföras som inte minst tar sikte på integritetsfrågorna.
När det gäller inhemsk trafik vill vi understryka att den föreslagna lagstiftningen inte ändrar den nuvarande ordningen att signalspaning bara får avse utländska förhållanden. Signalspaning ska således endast vara tillåten när det gäller kommunikation som går över Sveriges gräns. En viktig avgränsning är också att kommunikation där både avsändaren och mottagaren finns i Sverige men där trafiken passerar Sveriges gräns av rent tekniska skäl (t.ex. när ett företags e-postserver ligger utomlands) inte ska omfattas.
Försvarsutskottet har också slagit fast att regeringen ska meddela föreskrifter om för vilka närmare ändamål signalspaning ska få bedrivas inom ramen för lagstiftningen, hur tillämpningen av tillståndsgivning ska ske (både när det gäller inriktning, behov, proportionalitetsbedömning, uppdragsgivare och sökord) och hur förstöring av uppgifter ska genomföras. Vi utesluter inte att det i framtiden kan införas ytterligare åtgärder för att förstärka skyddet för enskilda personer.
Frågan om signalspaning är mångbottnad och rymmer många svåra avvägningar. Alliansuppgörelsen om signalspaning bygger på ett solitt underlag och på mycket noggrann beredning, där integritetsfrågorna också har varit centrala, särskilt för oss liberaler. Den färdiga uppgörelsen ger också ett tillfredsställande skydd för integritetshänsynen.
Vad är bakgrunden till förslaget om signalspaning?
Signalspaning har bedrivits sedan andra världskriget till skydd för rikets säkerhet. Det som nu föreslås är en anpassning för att kunna säkra nödvändig information för landets säkerhet genom att också signalspaning i kabel blir tillåtet. Regeringen vill också ha tydligare lagstiftning om signalspaningen och skapa ett starkt skydd för den enskildes integritet.
Varför behövs signalspaning i kabel?
Teknikutvecklingen medför ett behov av signalspaning även i kabel, eftersom allt mer av internationell kommunikation förmedlas via kabel och inte via etern. Sverige måste bibehålla förmågan att avvärja och bemöta hot mot landets säkerhet. Signalspaning är en viktig metod för att kunna göra självständiga och bra omvärldsbedömningar till grund för regeringens utrikes , säkerhets- och försvarspolitik.
Ange exempel på varför signalspaning behövs:
1. Det är viktigt att vi har en effektiv signalspaning för att snabbt kunna uppmärksamma om hotbilden mot Sverige skulle förändras.
2. De soldater som deltar i riskfyllda internationella insatser måste ha bästa tänkbara skydd. Signalspaning kan ge avgörande information för deras säkerhet.
3. Effektiv signalspaning bidrar till förmågan att möta alla yttre hot mot landet så som militära angrepp, omfattande gränsöverskridande terrorism, IT-angrepp och spridning av massförstörelsevapen.
Vem utför signalspaning?
FRA (Försvarets radioanstalt) bedriver signalspaning. Inhämtningen sker automatiserat via olika sökbegrepp. FRA är en civil myndighet och inte en militär myndighet som det ibland sägs i debatten.
Hur tillgodoses skyddet av enskildas integritet?
Det finns flera kontrollmekanismer och funktioner som garanterar att signalspaning sköts enligt lagen: att den inte avser endast en enskild fysisk person, att den är proportionerlig i förhållande till det angivna syftet, att informationen inte kan inhämtas på ett mindre integritetspåverkande sätt och att gränsen är tydlig gentemot exempelvis polisiär verksamhet.
Kan intresset av att bekämpa brott motivera hur långtgående inskränkningar i integriteten som helst?
Signalspaning handlar inte om att bekämpa brott. Syftet med signalspaning är att stödja svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt kartlägga yttre hot mot landet. Det är alltså Sveriges säkerhet som ligger i vågskålen.
Vem kontrollerar att lagen följs och att individer inte drabbas av signalspaningen?
Ytterst sker kontrollen av FUN (Försvarets underrättelsenämnd). Inom FUN ska enligt förslaget finnas två enheter med skilda sammansättningar för hantering av tillstånd till inriktning av signalspaning respektive kontroll av att verksamheten bedrivs enligt lag. Ordföranden i respektive enhet och dennes ersättare ska vara eller ha varit ordinarie domare.
FUN kontrollerar att signalspaningen bedrivs inom de i lag bestämda ändamålen, dvs. rör utländska förhållanden av intresse för svensk utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik eller som utgör yttre hot. FUN får befogenhet att omgående stoppa pågående signalspaning och besluta om förstöring av material om det visar sig att spaningen bedrivs på ett sätt som inte följer regelverket. FRA (Försvarets radioanstalt) har också ett eget ansvar för att pröva att man inte verkställer en inriktning som strider mot lag. Ett särskilt integritetsskyddsråd ska dessutom ha insyn i och följa verksamheten ur ett integritetsperspektiv.
Det krävs tillstånd av FUN för att en myndighet ska kunna uppdra åt FRA att signalspana. Tillståndet ska vara tidsbegränsat. Regeringens beslut om inriktning av signalspaningsverksamheten ska föregås av samråd med FUN som gör en bedömning av lagenligheten på förhand. FRA får inte starta ett signalspaningsprojekt om spaningsinriktningen inte är förenlig med lagen. Därutöver ska FUN i efterhand kontrollera att FRA genomfört verksamheten i enlighet med lagen och givna tillstånd.
Kan jag som individ ändå bli föremål för signalspaning?
Lagen är tydlig på att tillstånd inte får lämnas för signalspaning som endast avser en viss person. Inhämtningen måste avse utländska förhållanden av intresse för svensk utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik eller som utgör yttre hot. Det finns tydliga kontrollmekanismer och funktioner för att se till att lagen följs.
Vad skiljer signalspaning från polisens verksamhet?
Försvarsunderrättelseverksamhet handlar inte om att utreda brott eller lagföra individer. Det får enbart handla om information gällande utrikes- säkerhets- och försvarspolitik och för kartläggning av yttre hot mot landet.
Med modern teknik kan inrikes samtal förmedlas via en växel i utlandet och då avlyssnas av FRA. Kommer inrikessamtal bli föremål för signalspaning?
Inrikes telefonsamtal förmedlas utan att den som ringer kan påverka hur detta sker. Teleoperatörerna väljer vanligtvis den billigaste transportsträckan vilket kan medföra att inrikestrafik kommer att gå över landets gräns och tillbaka. Därför kan det inte helt uteslutas att inrikestrafik rent tekniskt skulle kunna bli åtkomlig för FRA . Det innebär dock inte att trafiken får inhämtas – för det krävs att trafiken är relevant för svensk utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik eller för kartläggning av yttre hot. Om sådan trafik ändå skulle hamna i FRA:s system finns tydliga bestämmelser om förstöring av kommunikation som saknar relevans för signalspaningens ändamål.
Kan internationella nätverk som är operativa i Sverige/har medlemmar i Sverige komma att registreras?
FRA ägnar sig inte åt att registrera vare sig nätverk eller dess medlemmar. Organisationer som är operativa i Sverige och utgör hot mot rikets säkerhet är en polisiär fråga. Om FRA lagenligt kan rapportera en underrättelse till Polisen görs detta och därmed övergår ansvaret för uppgifterna till Polisen.
Hur hanterar man hotbild mot svensk trupp i ex Kosovo – om hotet kommer inifrån Sverige?
Det är en polisiär uppgift. Samverkan kommer då att ske mellan Polisen och Försvarsmakten
Genomför andra EU-länder signalspaning?
Ja. Signalspaning bedrivs med stor säkerhet av många länder. Bland EU-länderna har bl.a. Storbritannien, Tyskland och Nederländerna nyligen lagreglerat verksamheten. Australien, USA och Nya Zeeland är andra länder som har signalspaningsverksamheten reglerad i lag.
Går det att säga något om hur våra nordiska grannländer sköter sin signalspaning? Går de i samma riktning som vi?
Ja, de går i samma riktning som vi. Inte minst i Danmark mot bakgrund av att de deltagit i flera internationella insatser samt haft trupp i Irak. Den danska signalspaningen är på samma sätt som den svenska inriktad på yttre hot, ett brett spektra med såväl internationell terrorism som de mer traditionella militära hoten. Även i Norge tittar man på frågan och vill utveckla signalspaningsförmågan.
Säpo (säkerhetspolisen) har visat oro för att lagen skulle bli ett hinder i deras kamp mot brottslighet i Sverige. Stämmer detta?
Säpo är en säkerhetstjänst med polisiära befogenheter. Den ska förebygga och beivra brott, även brott mot rikets säkerhet. Det som myndigheten har rätt att göra i dag enligt lag kommer den även fortsättningsvis kunna göra. Säpos oro att dess möjligheter att avvärja nationella hot och kriminalitet skulle begränsas är obefogad.
Vad skiljer signalspaning från exempelvis Säpos verksamhet?
Försvarsunderrättelseverksamhet handlar inte om att utreda brott eller lagföra individer. Det får enbart handla om information gällande utrikes- säkerhets- och försvarspolitik och för kartläggning av yttre hot mot landet. Försvarsunderrättelseverk¬samheten syftar till att ta fram svar på frågor som handlar om det okända, att leta efter information som kan förutse sådant som ännu inte inträffat. Den polisiära säkerhetstjänsten har individen och olika grupperingar som utgångspunkt. Att kartlägga och följa identifierade individer och grupperingar för att avvärja hot är den polisiära säkerhetstjänstens huvuduppgift.
Om en person i Sverige ägnar sig åt verksamhet som enligt lag ska vara föremål för spaning – hur hanteras frågan?
Signalspaning och informationsinhämtning tar inte avstamp i individen utan i företeelsen. Om en person i Sverige aktualiseras i samband med att FRA signalspanar mot en verksamhet som anges i lagen (dvs. avser utländska förhållanden eller yttre hot) överlämnas information om detta till polisen. Om polisen med anledning av underrättelserapporten behöver vidta spaningsåtgärder tillämpas de lagar och regler som gäller i den polisiära verksamheten.
Hur länge sparas informationen? Vilka får ta del av den?
Förslaget innehåller bestämmelser om vilken information som omedelbart ska förstöras. Därutöver finns bestämmelser om hur rapportering ska ske, bl.a. om att underrättelser som berör enskilda endast får lämnas om de har betydelse för försvarsunderrättelseverksamheten – någon rapportering av s.k. överskottsinformation får alltså inte ske. Utöver de lagar som nu föreslås finns sedan tidigare en lag om FRA:s behandling av personuppgifter, i vilken finns bestämmelser om hur bl.a. gallring ska ske.
Kan en medborgare, svensk eller annan, genom svensk signalspaning hamna på EU:s eller FN:s terrorlistor?
FRA anmäler varken individer eller organisationer till någon terrorlista. Myndigheten tar endast fram underlag i syfte att försöka klarlägga och beskriva en företeelse som är ett hot mot rikets säkerhet.
Kommer FRA att besluta hur och när signalspaning ska ske?
FRA bedriver inte signalspaning för sitt eget behov utan på uppdrag av regeringen och myndigheter. I lagförslaget anges mycket tydligt hur inriktningen av signalspanings¬verksamheten ska gå till. FRA får inte starta ett signalspaningsprojekt om spanings¬inriktningen inte är förenlig med lagen. Detta ska förhandsprövas. Dessutom kommer all pågående signalspaning löpande granskas och förenligheten med lagen kontrolleras av en oberoende myndighet, FUN.
Kommer denna reglering, som det påstås, leda till att både försvaret och SÄPO kommer att arbeta med hot inom riket?
Nej, det råder inget som helst tvivel om att det är Säpo som arbetar med hot inom riket. FRA och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) tar fram underlag/rapporter om företeelser, trender och tendenser till stöd för svensk utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik. Verksamheten har ingenting med att utreda brottslig verksamhet att göra.
Innebär den nya lagen att FRA får ägna sig åt ”aktiv signalspaning” och hacka sig in i datasystem för att få information? Nej, lagen medger inte att FRA får hacka sig in i datasystem. Signalspaningslagen reglerar FRA:s möjligheter till traditionell signalspaning i eter och kabel.
Signalspaningslagen innebär inte några nya uppgifter för FRA utan reglerar nuvarande eterspaning samtidigt som den också ger FRA möjlighet att utföra viss kabelspaning. I flera avseenden innebär signalspaningslagen en faktisk begränsing av FRA:s mandat jämfört med dagens situation.
Under inga som helst förhållanden ger signalspaningslagen stöd för att utföra dataintrång. En sådan verksamhet som innebär hackning av datasystem omnämns visserligen i propositionen En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet, men då endast som ett exempel på sådana hot som försvarsunderrättelseverksamheten kan bidra till att kartlägga.
Innebär signalspaningslagen några kostnader för teleoperatörerna?
Ja det gör det, de trådägande operatörerna ska stå för kostnaden för den tekniska anpassning som krävs för att signaler i elektronisk form i tråd ska kunna föras till samverkanspunkterna, dvs. de platser där trafiken överlämnas till FRA. Såväl trådägande som andra operatörer ska också stå för kostnaden för att lämna sådan information som kan göra det enklare att ta hand om signalerna.
Generellt består kostnaderna för de trådägande operatörerna av investeringar i ny utrustning, drift- och underhållskostnader, kompetensuppbyggnad, sambandskostnader (för att transportera trafik från access- till samverkanspunkt ) och informationsplikt (att förse FRA med nödvändig information om främst förändringar i nätstruktur och trafikinnehåll).
Varför står inte samhället för kostnaderna?
Regeringen har gjort bedömningen att den samhällsekonomiskt effektivaste lösningen är att låta de trådägande operatörerna stå för kostnaderna för utstryning och leverans av signalerna till samverkanspunkterna. Operatörerna har ett starkt incitament att hålla nere kostnaderna, de kan som huvudsakliga inköpare av de hård- och mjukvaror som krävs påverka priset på ett annat sätt än vad en statlig myndighet kan.
Det finns många områden där enskilda får bära en del av kostnaden för att allmännyttiga intressen ska kunna beaktas. Ett exempel är arbetsgivares skyldighet att uppbära, redovisa och inbetala preliminär skatt för anställda. Ett annat exempel är de krav som ställs på företag som bedriver miljöfarlig verksamhet. Ytterligare ett exempel, som ligger nära den nu aktuella verksamheten, är operatörers skyldighet att anpassa sina system så att beslut om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning kan verkställas. Det finns ingen principiell skillnad mellan dessa förpliktelser och en förpliktelse för operatörerna att bekosta anpassning av systemen för att möjliggöra signalspaning.
- Mer fakta om hur det spanade överskottsmaterialet förstörs.
Förstöringsskyldighet avseende upptagningar eller uppteckningar av inhämtat material inträder i tre olika situationer:
1. innehållet berör en viss fysisk person och saknar betydelse för verksamheten,
2. innehållet omfattas av tryckfrihetsförordningens eller yttrandefrihetsgrundlagens anonymitetsskydd, och
3. innehållet omfattas av rättegångsbalkens skydd för meddelanden mellan försvarare och misstänkt.
I det första fallet förstörs upptagning eller uppteckning som i sin helhet saknar betydelse. Upptagning eller uppteckning som innehåller såväl relevant som irrelevant information får bearbetas och analyseras vidare. Den irrelevanta informationen får dock inte rapporteras. Upptagningen eller uppteckningen ska sedan gallras i enlighet med vad som följer av den personuppgiftslagstiftning som är tillämplig på FRA. Huvudregeln är att personuppgifter ska gallras när de inte längre behovs för det ändamål för vilket de behandlas.
I de två senare fallen ska upptagningen eller uppteckningen förstöras oavsett innehållet i övrigt.
Med förstöring avses – till skillnad från gallring (som bara förutsätter att sökmöjligheterna begränsas, t.ex. genom att automatiserade upptagningar skrivs ut på papper) – att upptagningen eller uppteckningen behandlas på ett sådant sätt att innehållet inte längre kan tillgodogöras. Närmare föreskrifter om detta kommer att meddelas.
- Några ord om integritetsskyddsrådet och dess roll
Integritetsskyddsrådet ska säkerställa att de interna rutinerna vid Försvarets radioanstalt utformas så att integritetsskyddet tillgodoses i den vardagliga hanteringen av verksamheten. Rådet ska kunna vara bollplank vid utarbetandet av interna föreskrifter och riktlinjer samt utöva fortlöpande insyn i de åtgärder som vidtas för att säkerställa integritetsskyddet och därmed ha en intern kontrollfunktion. Rådet ska därför ha tillgång till all den information som behövs för att det skall kunna fullgöra sin uppgift. Eftersom rådet verkar inom FRA ska det i första hand rapportera till myndighetschefen, som har det yttersta ansvaret för att regelverket följs. Rådet ska dock vid behov också kunna rapportera till FUN, som då kan lägga rådets information till grund för egna kontrollåtgärder.
- Frågor + svar om ”trombonering”, dvs. hur kan man säkerställa lagkravet på att kommunikation mellan personer inom Sverige men via en utländsk server, inte avlyssnas?
Eftersom FRA endast får bedriva signalspaning för försvarsunderrättelseändamål och försvarsunderrättelseverksamhet uteslutande får avse utländska förhållanden, får inhemsk trafik inte inhämtas. Om inhemsk trafik förmedlas via en utländsk server och därigenom i teknisk mening passerar rikets gräns, kan sådan trafik i och för sig rent tekniskt bli tillgänglig för FRA. Det är dock inte detsamma som att den får inhämtas. FRA måste följaktligen – i den utsträckning det är tekniskt möjligt – sortera bort all sådan trafik. Det ska i första hand ske redan i inhämtningssystemen, t.ex. genom användning av negativa (exkluderande) sökbegrepp, och i sista hand i bearbetningssystemen (genom att iaktta förstöringsskyldigheten).
Det är varken juridiskt eller teknisk möjligt att åstadkomma en lösning som innebär att operatörerna åläggs att sortera bort ”inhemsk” trafik som ändå passerar gränsen, innan trafiken överförs till FRA. Ansvaret för detta ligger på FRA, och att så sker blir föremål för FUN:s kontroll.
Inhämtningssystemen för kabeltrafik ska enligt lagen vara helt automatiserade. Den trafik som bara passerar FRA:s system utan att träffas av sökbegrepp och därmed överföras till bearbetningssystemen, kan alltså aldrig lagras eller bli föremål för någon manuell granskning.
- Vad händer om någon bryter mot lagen? Hur kan den efterlevas?
Om en enskild medarbetare agerar på ett sätt som står i strid med regelverket aktualiseras straffrättsligt tjänstefelsansvar. Straffansvar för enskilda medarbetare kan också aktualiseras vid överträdelse av den personuppgiftslagstiftning som reglerar verksamheten och som också innehåller straffbestämmelser.
Om FRA inte följer regelverket får det konsekvenser för myndigheten och dess chef, som ansvarar för att verksamheten bedrivs lagenligt. Vilka konsekvenserna blir beror förstås på hur och i vilket avseende reglerna inte följs. Det är regeringen som i sista hand får ta ställning till detta.
Om myndighetens agerande får konsekvenser för någon enskild aktualiseras dessutom skadeståndsansvar för staten.
Efterlevnaden av lagen kontrolleras primärt av FUN. FUN kan vidta de omedelbara åtgärderna att avbryta inhämtning och besluta om förstöring av redan inhämtat material. Om FUN:s kontroller visar att det begåtts brott är detta en fråga för rättsväsendet att hantera i vanlig ordning. Missförhållanden som inte utgör brott rapporteras till regeringen för åtgärd.
Personuppgiftshanteringen kontrolleras också av Datainspektionen.
Liksom andra myndigheter står FRA också under JO:s och JK:s tillsyn och denna kan föranleda att en rättslig process initieras mot enskilda befattningshavare.
- Vad är argumentet för att FUN står för kontrollen och inte en domstol?
Domstolar fungerar inte som generella kontrollorgan i förhållande till myndigheter utan prövar endast enskilda fall. Det är därför naturligt att kontrolluppgiften inte anförtros domstol och detta har heller aldrig varit aktuellt (jfr Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden).
Däremot har det förts en diskussion om att tillståndsgivningen skulle kunna skötas av domstol, eftersom det har hävdats att det finns paralleller med domstols prövning av tillstånd till hemlig teleavlyssning.
När en domstol prövar frågor om hemlig teleavlyssning görs det av en ensam domare i tingsrätt. Ett offentligt ombud närvarar.
Tillståndsenheten vid FUN ska bestå av en vice ordförande och en ordförande som är eller har varit ordinarie domare samt övriga ledamöter som föreslagits av partigrupperna i riksdagen. Den juridiska kompetensen är alltså bättre representerad i tillståndsenheten och på minst motsvarande kvalificerade nivå. De övriga ledamöterna i tillståndsenheten tillgodoser samma behov av representation av allmänintresset som det allmänna ombudet i domstol, samtidigt som de kan tillföra ytterligare sakkunskap – vilket det inte finns utrymme för i domstol.
Frågan om hemlig teleavlyssning har ett naturligt samband med en domstols verksamhet eftersom det är ett straffprocessuellt tvångsmedel under förundersökningen som syftar till att få fram bevis som läggas fram för domstolen i en senare rättegång. Domstolen har därför en naturlig roll inom ramen för det judiciella förfarandet.
När det gäller försvarsunderrättelseverksamhet saknas helt sådana kopplingar till domstolarnas verksamhet. Underrättelseverksamheten syftar överhuvudtaget inte till att prestera något resultat som ska bli föremål för en judiciell hantering. Det vore därför en främmande uppgift för domstolarna att hantera tillståndsgivningen, i synnerhet som man under senare tid har eftersträvat att renodla deras verksamhet.
12 juni 2008 kl 22:51
Varför talar du om signalspaning när det handlar om att bryta brevhemligheten och ge försvaret tuillgång till alla svenskars privara korrespondens.
Helt obegripligt att man med tanke på grundlag och så vidare kan tänka sig att rösta igenom denna vidriga lag. Då har man inte levt upp till sin plikt som riksdagsledamot.
Kanske skulle hitta något annat levebröd?
12 juni 2008 kl 23:02
Nina, du skriver i ditt extremt långa svar om vad FRA ”får” och ”inte får” göra. Men du vet kanske att FRA redan idag bryter mot lagen?
Så att då be FRA order om att radera saker som de inte ”bör” läsa, är inte det ganska menlöst?
Dessutom får jag påminna dig om att ändra på din payoff om ”värmländska liberal i riksdagen”, då du inte längre kan kalla dig liberal utan att skämmas, om du röstar jag nästa vecka.
Med liberala och vänliga hälsningar
Markus Berglund, (c)
12 juni 2008 kl 23:09
Nina, hela din långa och sakliga text till trots (men jag gissar att du citerade någon annan under ”Ytterligare info”) så undviker du flera viktiga frågor som nämnts i FRA-debatten.
Du pratar om att denna lag kommer rädda liv. Jag har inte sett några övertygande argument för detta. Men oavsett det, om det nu skulle vara så; menar du att du rent generellt anser att alla lagar som räddar liv är bra? Osåfall så tycker du en lag om övervakning i alla svenska hem vore helt rimligt? Den skulle ju rädda liv.
Sen inser jag att du inte med ett enda ord nämner kryptering. Tror du verkligen att folk som plannerar avancerade terrorismdåd pratar om det över okrypterade eller dåligt krypterade kanaler?
Sen verkar du helt glömma att hur hemsk denna lag än är (i mina ögon väldigt hemsk, i dina ögon tydligen inte alls så hemsk) så är det här ännu ett steg i fel riktning. Ännu ett steg mot diktatur, angiveri och videoövervakning i varje hem. Vill du ha ett sånt samhälle? Inser du inte att detta är ett steg på vägen?
Sen, slutligen. Efter att ha sett denna ”folkstorm” (sätter det inom citationstecken då jag inte vet hur många som verkligen protesterat i någon form, men det känns som rätt många), börjar du då inte tvivla på att svenska folket kanske inte vill ha denna lag? Och om nu det skulle vara fallet, ska då folkets representanter ändå rösta igenom den? Är inte det då ett steg bort från tanken med demokrati? Er uppgift är inte att ”skydda folket” med alla medel, utan att lyssna på folket.
12 juni 2008 kl 23:23
Glömde några grejer:
”En viktig avgränsning är också att kommunikation där både avsändaren och mottagaren finns i Sverige men där trafiken passerar Sveriges gräns av rent tekniska skäl (t.ex. när ett företags e-postserver ligger utomlands) inte ska omfattas.”
Faktum är att även trafik mellan två svenska servrar väldigt ofta tar ”omvägen” till servar utomlands då det råkade vara den bästa vägen just då. Dessutom, vad exakt menas med att den kommunikationen ”inte ska omfattas”? För att ens kunna avgöra om kommunikationen sker mellan två noder i Sverige så *måste* den ju analyseras, och även om man bara tittar på header-infon på paketen så innerhåller den information om vilka som kommunicerar med varandra och när.
Men det mest intressanta är här att du (eller den du citerade) verkar tro att bara för att lagen möjligtvis är formulerad så i dagsläget så kommer det alltid att gälla. Själv är jag pragmatisk. När väl en sån här lag kommit igenom kommer det inte dröja allt för länge tills små förslag på ändringar kommer upp. Steg för steg… och vips så är det lagligt att även
”Kan en medborgare, svensk eller annan, genom svensk signalspaning hamna på EU:s eller FN:s terrorlistor?
FRA anmäler varken individer eller organisationer till någon terrorlista. Myndigheten tar endast fram underlag i syfte att försöka klarlägga och beskriva en företeelse som är ett hot mot rikets säkerhet.”
Var det där ett ja eller nej som svar på frågan? Visst, myndigheten tar fram underlag, men kan dessa underlag leda till att ”en medborgare, svensk eller annan, genom svensk signalspaning [kan] hamna på EU:s eller FN:s terrorlistor”?
12 juni 2008 kl 23:56
Många pratar om personlig integritet, men det handlar lika mycket om företagshemligheter som kan läcka ut. Alla mail som går utanför landet kan råka hamna i ett myndighetsfilter någonstanns. Själv jobbar jag på ett konsultbolag som har många kunder bland myndigheterna. Riktigt illa.
Det andra fakumet som inte beskrivs eller tas i beaktande i den långa texten du klistrade in är att det är enskilda personer som utför avlyssningen. Dom har full möjlighet att göra sökningar på precis vad som helst, bara för att prova. Du vet lika väl som jag att du själv skulle prova lite om du satt där med en sökruta framför dig.
Har du tagit med de två punkterna ovan i dina tankegångar?
12 juni 2008 kl 23:57
Nina, det avslutande stycket i din kommentar visar ju själv hur absurt det här är. För att motsätta mig en övervakningslag måste jag rösta på (v) eller (mp) nästa val. Varför i all världen skall jag tvingas göra något så dumt.
Det är säkert så att underättelseinhämtning räddar liv, men det betyder inte att man måste hämta alla underättelser som är möjliga att hämta. Den långa listan du lägger till om nämnder och kommitéer och avgränsningar visar ju mycket tydligt hur fel det här kan (och antagligen kommer) bli. Möjligheten till missbruk är ju närmast oändlig.
mvh
/Martin
13 juni 2008 kl 00:04
Signalspaning handlar om att analysera signaler, för att få information om omgivningens radaranlägningar, flygtrafik etc. Som bisyssla att försöka avlyssna millitära radiotrafik.
Den här lagen handlar inte om signalspaning alls. Den handlar om att avlyssna all kommunikation…. all. Man kan inte sortera bort något förren man har samlat in den och kan avgöra vad det är. Så allt kommer att sändas till FRA. Vi pratar altså digital information här. Den kan kopieras perfekt utan ansträgning… Hur ska man veta om saker förstörs? Hur ska man veta att mer saker spars och kartläggs än vad som oficiellt visas? Hur ska ens FRA veta att inte personalen gör extraknäck?
Det är ett ohållbart grundkoncept, det har inget med signalspaning att gör utan är en ren och total övervakning av allt alla gör komunikationsmässigt och till stor del även i fysiska rörelser (mobiltelefoner, var folk loggar in på sin hotmail etc). Nej, ni säger att FRA inte ska kolla sånt… Men ni gör så dom kan kolla allt sånt… är det bra?
Det är inte säkerhetspolitik alls. Det är att rulla ut röda mattan för ett fientligt övertagande av stadsapparaten. En stadsapparat som är mer skrämmande än någon stadsapparat varit tidigare i historien.
13 juni 2008 kl 00:40
Vem har lyckats lura dig att det skulle radda liv? Du vill alltsa att vis ska oppna och scanna all post, samt satta upp mikrofoner overallt ocksa? Det skulle ju radda liv?
13 juni 2008 kl 00:42
Ursakta om jag var syrlig, egentligen borde det sparas till dem som ar mer drivande for overvakningssamhallet. Men, tank efter igen snalla!
13 juni 2008 kl 08:54
Nina,
Skitprat. Du snackar enbart om signalspaningen, vilket naturligtvis inte är det kontroversiella. Det handlar om massavlyssning, om att de facto våldföra sig på allt vad sekretess, meddelarskydd och privatliv heter. När makthavare får möjligheter att missbruka den sortens info så är det bara en tidsfråga innan så sker. Vi har haft IB och i USA har man genomlevt Watergate. Tack vare rådigt ingripande från lättledda lagstiftare som ser som sin uppgift att lyda regeringen – istället för att i enlighet med grundlagen kontrollera den – kan vi snart räkna med övertramp som klår de tidigare exemplen med råge.
Vad gäller din kommentar om att ”rösta på (v) eller (mp)” så är den direkt oförskämd. Du vet mycket väl att det finns en stark borgerlig motopinion, såväl inom som utanför riksdagen. Du vet också vilka metoder som används för att få dem att rösta rätt.
Tyck vad du vill och gör vad du vill, men försök inte förolämpa någon intelligens genom dumdryga kommentarer om att alla som är emot massavlyssning av oskyldiga människor är kommunister eller miljömuppar. Om inte annat kunde man så sent som i morse se Frida Metso svabba golvet med Fredrik Schulte i SVT. Men du kanske tycker att Frida ska rösta på vänsterpartiet?
13 juni 2008 kl 10:06
Du använder samma argument som bland annat Tobias Krantz ”lagen är grundligt förberedd”. Ja, det är den. Men det ändrar inte det faktum att lagen gör att alla svenskar som inte har nåt att dölja kommer att bli avlyssnade, medans som dom HAR nåt att dölja, enkelt kan komma undan avlyssningen.
Lagen kan vara hur grundligt förberedd som helst. Den kan ha bliit förbättrad också. Det är ointressant hur processen var för att nå fram till förlsaget. Det är kvaliteten på det förslag som gäller som kritiseras.
Och lagförslaget som ligger avskaffar integriteten i Sverige, samtidigt som det inte kommer rädda ett enda liv. Så ligger det till. Om du vill ha mer tekniska förklaringar på saken så kan du maila mig, så skall jag förklara.
13 juni 2008 kl 10:23
Du kan ha hur goda intentioner som helst med FRA-lagen, kontrollstationer, FUN, o s v. Faktum är att så fort kablarna är inkopplade så finns den tekniska möjligheten att avlyssna i stort sett all kommunikation där. Regleringen är text på ett papper, och kan lätt ändras eller ignoreras.
Och givetvis kommer ändamålsglidning att ske. Se bara på PKU-registret, där blodprover för hela befolkningen förvaras. När det infördes på 70-talet så sades det (och lagreglerades det) att det endast skulle användas i forskningssyfte. Trots detta används det då och då för polisiär verksamhet, vilket mest uppmärkssammades i samband med mordet på Anna Lindh.
13 juni 2008 kl 13:19
Jag håller med Anders ovan, njut av dina två resterande år i riksdagen, efter ett sånt här svek av svenska folket, att mot massivt motstånd rösta för en lag som kommer avlyssna varenda person i sverige, och dessutom inte göra ett piss för att komma åt ”terrorismen” (som har blivit något av ett slagord som politiker slänger kring sig allra mest när de vill roffa åt sig mer makt), lär du inte bli vald igen.
Grattis till din nya roll i historien som liberalen som förvandlades till förtryckaren.
13 juni 2008 kl 13:42
Martin och Johan!
Jag instämmer. Kommentaren om att rösta på (v) och (mp) var onödig och jag beklagar den. Jag kan inte annat än erkänna att jag påverkades och blev provocerad av allt det häcklande mot mig som framförs i diverse mejl. Jag borde förstås stå över det men timmen var sen och med en kraftig förkylning slank den igenom.. no excuse, bara en förklaring.
Nej är det så att man vill på allvar påverka svensk signalspaning gör man rätt i att på ett konstruktivt sätt driva frågan inför kommande landsmöten bland de borgerliga partierna. Är det så att man vill helt ta bort svensk signalspaning har man en tuffare uppförsbacke.. inte ens (mp) vill helt bortse från den ökade säkerhet som verktyget signalspaning innebär. (pratade just om detta med mp-representant i försvarsutskottet)
Att hävda att detta blir min sista mandatperiod kan man förstås göra, de som gör det är på intet sätt de första. Det ingår så att säga i mitt uppdrag att bli ifrågasatt och hade jag velat ha det annorlunda hade jag definitivt sökt mig en annan sysselsättning.
//Nina
(mycket riktigt är det som står under ytterligare info inklippt arbetsmaterial som på ett bra sätt förklarar lagstiftningen för den som är mottaglig)
13 juni 2008 kl 13:42
Hej Nina,
Tack för ditt extremt långa svar! Tyvärr tror jag att det är bristfälligt. Några kommentarer:
”Signalspaning får bara användas för att ta sikte på yttre hot mot rikets säkerhet eller mot samhället i stort. Det kan handla om militära hot, internationell terrorism eller annan mycket allvarlig gränsöverskridande brottslighet. Det handlar alltså inte om att lyssna i största allmänhet, eller att FRA ska assistera exempelvis polisen i största allmänhet.”
Svar: Fel. Yttre hot ges en extremt bred tolkning i propositionen, där även t.ex. ränte- och valutaspekulationer explicit omfattas. Vi ser också en (i mina ögon välkommen) tendens att miljömässiga och sociala risker mer och mer betraktas som säkerhetspolitiska hot. Dessa kan alltså också omfattas av spaning.
”Signalspaning behövs för att skydda Sverige mot yttre hot, men självklart är den också mycket känslig för den personliga integriteten. Därför har vi byggt in en rad integritetsskydd i den nya lagen. Detta innebär bland annat:
– Försvarets egna myndigheter kan inte själva bestämma om inriktningen på spaningen, utan de måste söka om tillstånd
– Tydliga regler om hur rapportering ska ske och när uppgifter ska förstöras
– En särskild ordning för att kontrollera att spaningen sker enligt de beslutade riktlinjerna och att uppgifterna verkligen förstörs i efterhand
– Ett nytt integritetsskyddsråd ska bevaka hur lagen används
– Regeringen ska årligen ge en redovisning om signalspaningen för riksdagen
– År 2011 ska regeringen redovisa en särskild kontrollstation om hur lagen fungerat ur integritetsperspektiv”
Svar: Fast problemet är att regeringen inte behöver ta de integritetshänsyn som försvarets egna myndigheter måste ta när man utfärdar inriktning. Man behöver inte heller söka tillstånd. Det finns heller ingen reglering av hur uppgifter ska förstöras, därför att det finns inga garantier för att alla uppgifter som ska förstöras tas bort av filtren. Då måste uppgifterna förstöras av faktiska personer, men det finns inga garantier för att dessa personer inte själva kommer ihåg vad de läser och använder det i det vidare arbetet. Gällande regeringens redovisning måste jag tyvärr säga att jag har ett mycket lågt förtroende för riksdagens förmåga att hålla regeringen till svars, eftersom man från alliansens riksdagsgrupper har en explicit attityd att man först och främst ska försvara sin regering, inte kontrollera den.
”Det är bara om det finns synnerliga skäl som spaningen får använda sökbegrepp som riktar in sig på en särskild person. Signalspaning har inte använts, och kommer inte heller att användas, för en allmän spaning mot enskilda människor.”
Svar: ”synnerliga skäl” definieras inte på något ställe i lagen. Det är helt fritt att bedöma att det föreligger synnerliga skäl så fort man känner för det. Men dessutom: det sägs ingenting om en liten grupp av människor, eller ett komposit sökbegrepp (”Nina Larsson och Fredrik Malm” är inte en enskild fysisk person, utan en sammansättning av två).
”Eftersom signalspaningen ska skydda mot yttre hot är det bara trafik som passerar Sveriges gräns som kan bli föremål för spaning. Trafik mellan två parter i Sverige som passerar Sveriges gräns av rent tekniska skäl (t.ex. för att man använder en e-postserver i utlandet) omfattas inte heller av signalspaning.”
Svar: Detta är EXTREMT viktigt. Det finns INGENTING i lagen som förbjuder spaning mot trafik mellan parter i Sverige som går på utländsk tråd. §2 lyder: ”Inhämtning som sker i tråd får endast avse signaler som förs över Sveriges gräns i tråd som ägs av en operatör.” Jag kan inte se hur detta säger någonting om var dessa signaler från början uppstod, och varför det skulle vara förbjudet att inhämta signaler som uppstår i Sverige, så länge de passerar över Sveriges gräns och sedan in igen. Eller har jag läst lagen fel? Alla verkar ju anta att det skulle finnas ett sådant skydd, men jag kan inte se att det gör det.
Ett par generella kommentarer om integritetsskyddet: jag är inte alls säker på att systemet med parlamentariska nämnder utgör ett tillräckligt gott skydd. Problemet är att vi ber människor som i grunden är lekmän att säga nej till förslag som presenteras av tjänstemän, i ett läge där tjänstemännen har ett informationsövertag. Jag vill fortfarande mena att det hade varit bättre med domstolstillstånd (en domare är bättre än två domare plus fler gråsossar och Anders Björck-moderater). Jag känner mig väldigt orolig över att beslut inte kan överklagas, och att allting kommer att bero på FUN:s och möjligen DI:s goda vilja. Jag fruktar att JO inte har resurser att på egen hand ta sig an den kontroll som skulle behövas, utan måste vara beroende av anmälningar, vilket är av begränsad tröst då verksamheten är så hemlig att fall som FUN inte orkar ta i måste tas upp av whistleblowers inne i verksamheten.
Men sen är ju problemet att regeringen kan förordna om lite vadsomhelst utan att söka tillstånd, och utan att behöva väga integritet mot syfte. Dessa inriktningar behöver inte gå via FUN. Det är väldigt oklart (läs: jag vet inte) om DI, JO eller JK har kontroll över vad som regeringen förordnar. Och jag har sett tillräckligt mycket av alliansens vilja att utöva sin grundlagsfästa kontrollmakt för att tro, att regeringens redovisning inför riksdagen (om den överhuvudtaget är sanningsenlig, vilket det inte verkar finnas några möjligheter att kontrollera) inte kommer att leda till några större åtgärder.
Jag är orolig, därför att jag inte tycker att kontrollmekanismerna håller måttet. Denna lag borde skjutas upp för att få en extra behandling. Man förutsätter god vilja hos statsmakterna, vilket sällan är ett bra liberalt recept. Jag är precis som du för en moderniserad signalspaning, men det finns så oerhörda brister i detta förslag att det inte kan godkännas som det står nu. Och till sist: som jag känner det just nu har jag betydligt lättare att rösta på (mp) än på (fp) 2010.
13 juni 2008 kl 14:14
”Påverka internt i de borgerliga partierna”?
1) Folkpartiet i Stockholm, liksom på flera andra håll, har tagit ställning mot lagen. Ändå tillåts inte ledamöterna därifrån – eller någon annanstans – rösta emot eller ens lägga ned
2) Partiet har genomfört ett integritetssamråd, men aktivt utelämnat FRA eftersom ”ni i riksdagsgruppen” redan avgjort frågan, vilket gör påverkan från medlemshåll omöjlig.
Så berätta för mig, som ändå har uppemot tio års erfarenhet av folkpartiets interna liv, HUR någon ska kunna påverka. Det är ju uppenbart att ni i riksdagsgruppen nte äger frågan annat än på papperet.
Och återigen: vem här har sagt sig vara emot all signalspaning? Varken jag eller, såvitt jag kan se, någon annan har framfört något sådant. Jag har inga problem med signalspaning eller med vanlig buggning vid allvarlig brottsmisstanke. Däremot har jag problem med generell avlyssning, avskaffad banksekretess, avskaffat meddelarskydd och noll och intet i garanti av personlig integritet. De begränsningar som förts in är i praktiken tekniskt omöjliga, vilket ni rimligen känner till eftersom rätt många tekniskt sakkunniga har påpekat det.
Slutligen, Nina, så är det direkt skrämmande att se hur grundlagen ignoreras i riksdagshuset. Alla vet att det finns mängder av borgerliga ledamöter som är helt emot lagen men som ändå röstar för eftersom deras partiledare beordrat dem att göra det. Därmed är det numera regeringen som kontrollerar riksdagen istället för tvärtom. I ett land med något starkare klagstiftare hade det knappast varit möjligt.
13 juni 2008 kl 15:40
Det där ‘arbetsmaterialet’ är ju bara lögner och halvsanningar i en salig blandning. Om du inte vill lyssna på vanlig pöbel så lyssna i alla fall på en expert: Patrik Fältström, en av regeringens IT-experter. Ställ honom några frågor, be om en förklaring.
Gör nått för att kunna fatta ett informerat beslut. Inte bara utifrån övervakningspropaganda.
14 juni 2008 kl 00:03
Signalspaning och slopande av brev-hemligheten är två väsensskilda saker.
Ändå upprepar du tjugo gånger att om man är för det ena är man minsann för det andra.
Telefonen var uppfunnen redan när FRA satte igång. Ändå var det ingen som föreslog att man skulle avlyssna alla telefoner. Bara en idiot skulle ju hävda att det var samma sak att avlyssna etern som att avlyssna alla svenskar.
Dessvärre är det exakt det misstaget du gör. Du likställer avlyssning av främmande makt med avlyssning av varenda svensk, och du skäms inte ens.
Dina ”kontroller” är för övrigt exakt lika mycket värda som löftet att lägga på luren om samtalet man avlyssnar råkar vara privat. Alltså ingenting när det gäller att bevara integriteten eller känslan av det individuella värdet.
Själva läsningen är en kränkning, Nina, även om man knycklar ihop brevet efteråt.
14 juni 2008 kl 11:01
Nina har rätt, häcklarna har fel. Det här blir hennes sista mandatperiod om hon röstar MOT. För dom som går emot partiet kommer inte att komma upp på riksdagslistorna i nästa val.
Så det här är till stor del ett val mellan att göra rätt och att behålla riksdagsplatsen. Det är inte enkelt, säkert. Avskaffa folks integritet, vs inte bli omvald.
Kära häcklare, vad hade DU gjort? Ärligt? Jag tror dom flesta av er hade avskaffat folks integritet. Att komma in i riksdagen är inte lätt. Det är inte en position man släpper i första taget. Det är enkelt att välja bort en riksdagsplats man inte har…
15 juni 2008 kl 16:47
Lennart Regebro: Det finns något som heter principer. Har man inga principer så ska man ta mig fan inte sitta i riksdagen! Om någon ändå sitter där utan principer (99%) så är de hycklande, lismande arslen som borde steglas. Visst kan man vara pragmatisk, men med ditt resonemang är man mer psykopatisk än pragmatisk. Har man blivit vald till Sveriges lagstiftande församling så har man ett VÄLDIGT stort ansvar. Kan man inte se förbi den feta lönechecken så är man inte lämplig.
Nina: Rösta NEJ. Björn Rosengren sa att Norge var sista Sovjetstaten. Han siktade ett land för långt väster om FRA-lagen går igenom.
15 juni 2008 kl 22:01
…. … detta är så frustrerande! Du ska ju vara liberal! Du ska inte stödja sådana lagar…
15 juni 2008 kl 22:27
tillägg:
Jag är inte bekymrad över att någon läser mina mail eller ser vilka sidor jag är inne på. Dock är jag helt emot att ge styrande ökade maktmedel.
Jones Säger:
12 juni 2008 kl 19:32
“He who would trade liberty for some temporary security, deserves neither liberty nor security.” – Benjamin Franklin
Seconded!!!
15 juni 2008 kl 23:40
Jag har under hela helgen läst bloggar och tidningsartiklar (även om det sistnämnda varit relativt knapphändigt) och har sammantaget fått en riktigt obehaglig känsla. Jag är emot förslaget och tycker det är totalt förkastligt, men det tror jag inte är något som påverkat mig när det gäller den känsla som vuxit fram. Framförallt har jag läst de bloggar tillhörande politiker som av olika skäl beskrivits som ”tveksamma” till det val som ska göras på onsdag. Jag har även haft mailkonversationer med några utvalda.
Den skrämmande känsla jag får, och som också förtydligas i och med detta blogginlägg med tillhörande kommentarer, är den skillnad i kunskap om vad lagförslaget faktiskt kommer att innebära mellan de som är kritiska till förslaget och de politiker som faktiskt ska trycka på knapparna. De politiker vars bloggar jag följt tycks inte i detalj förstå vad lagförslaget kommer att konkretiseras till. Vi pratar om total övervakning av hela det svenska stamnätet, där både data- och teletrafik ingår. Man inser inte att majoriteten av den trafik som skickas ”inom” Sverige normalt studsar ut och in över landsgränsen flera gånger. Man inser inte att för att kunna sålla bort innehåll man inte får analysera faktiskt först måste just analysera det. Utöver det har man ingen förståelse för att de som faktiskt har något att dölja kommer att kryptera sin trafik. Ett hårt krypterat meddelande kan inte dekrypteras oavsett ekonomiska resurser helt enkelt pga den tid det tar.
Man förlitar sig på ”tekniken” som ett magiskt vidunder utan att förstå att det inte alls är magik inblandat. För att hitta den promille av promille med information som kan användas måste allt gås igenom. Oavsett löften om smarta sökalgoritmer utförda av enorma superdatorer så är en dator alltid en maskin. Man lägger sin tro till FRAs tekniska kompetens och ger dem de pengar som behövs. I själva verket är det ett omöjligt uppdrag. Varken Google eller någon annan stor jätte på Internet skulle klara av uppdraget på ett tillfredsställande sätt. Man kommer få fram ”skräpdata” som inte kan kopplas till eller stödja någon som helst säkerhetsverksamhet varken för Sverige som nation eller enskilda individer. Allt detta till en kostnad av förlorad integritet som saknar motstycke i västerländsk historia.
Jag är inte politiskt insatt. Jag brukar inte försöka påverka politiska beslut då jag saknar det intresse som säkert många av er här besitter. Men i denna fråga kunde jag inte vara tyst. Det är ett beklämmande förslag som ska röstas fram av partipiskor och brist på kunskap. Ett bakslag inte bara för vår allas personliga integritet utan framförallt ett enormt bakslag för demokratin!
/Andreas B, Stockholm.
16 juni 2008 kl 04:19
Pinsamt om fp vågar kalla sig liberaler efter det här.
16 juni 2008 kl 18:59
Johan: ”Har man inga principer så ska man ta mig fan inte sitta i riksdagen! ”
Har man principer så sitter man inte i riksdagen. Det kallas politik.
16 juni 2008 kl 19:48
Stå på dig!
16 juni 2008 kl 22:07
Nina!
Vad säger du som liberal om avslöjandet att FRA redan under lång tid har avlyssnat och lagrat svenska medborgares kommunikation?
17 juni 2008 kl 16:50
”Jag har bestämt mig. Det gjorde jag förra året och inget nytt har tillkommit som fått mig att ändra åsikt.”
Jag antar att du ínte står bakom citat ovan längre. FRA-skandalen kan du ju omöjligen betrakta som ”inget nytt” så frågan är om du ändrat dig eller om du inte tycker det sätt som de ljugit och miskött sig på är tillräckligt grovt för att du ska tappa förtroendet för dem?