Betänkandet om anpassad försvarsunderrättelsejtänst (FRAlagen) är återremitterad till utskottet på (fp) och (c) inrådan. Även om det finns dem som gråter ut mer i media än andra..
Nåväl. Jag tyckte betänkandet och lagförslaget var tillräckligt bra för att jag skulle känna mig trygg med att rösta för. Det fanns delar som vi (Allan Widman) försökte få in förra året när ärendet bereddes, men det lyckades vi inte med då. Lagen är på intet sätt definitiv och det skulle finnas goda möjligheter att påverka utformningen av den. Inte minst fram till den utlysta kontrollstationen 2011.
Då flera av våra ledamöter visade sig tveksamma bedömde vi det somangeläget att än en gång försöka få igenom ytterligare stärkande av integritetsskyddet och på så sätt hitta fram till en bra lösning som alla kan känna sig trygga med. Jag vet i skrivandets stund inte om det räckte hela vägen, men jag hoppas det. De förstärkningar som vi bollade in var:
Riksdagen ger regeringen som sin mening tillkänna följande:
1. Utskottets kompletteringar från behandlingen förra våren görs till tillkännagivanden
2. En ny myndighet utformad som en domstolsliknande nämnd inrättas som prövar tillståndsgivningen (de uppgifter som i förslaget ligger på FUN, dvs man skiljer på tillstånd och kontroll)
3. Regeringen ska ha skyldighet att ta integritetshänsyn vid fattande av inriktningsbeslut
4. Den domstolsliknande nämnden ska fatta beslut om huruvida ”synnerliga omständigheter” föreligger för sökning på person.
5. Ett integritetsskyddsombud ska bevaka att integriteten för personer bosatta i Sverige garanteras. Kommittén kommer ha möjlighet att lägga förslag som kan behandlas våren 2010.
Sverige behöver en fungerande försvarsunderrättelsetjänst. Det är obehagligt i sig, men det är en verklighet vi måste förhålla oss till. Det finns ett otal skäl till detta. Regeringen måste kunna förhålla sig till omvärlden på rätt grunder, vi måste kunna upptäcka om hotbilden mot oss förändras och förvärras och vi måste kunna ta ansvar för att alla de människor som bidrar till fred, säkerhet och demokrati genom våra utlandsinstanser i form av ambassader och i form av Sveriges väpnade trupper.
För mig blir konsekvenserna av att inte ha en fungerande försvarsunderrättelsetjänst påtagliga. Jag själv har tjänstgjort i konfliktområde och några av mina nära vänner befinner sig med jämna mellanrum i områden i Afrika, i Kosovo eller i Afghanistan. Dessa människor måste vi ta ansvar för och deras säkerhet så långt det är möjligt tryggas.
Vilka handlar det om? Jo dessa och dem här och sannolikt de här.
Går det då inte att göra detta utan att öka befogenheterna för FRA? I någon utsträckning gör det det. Men det blir inte gratis, för den informationen måste vi då skaffa på annat sätt av andras försvarsunderrättelsetjänster. Visst, vi kanske kan betala men tar vi också då ansvar för hur den informationen är införskaffad? Vilka integritetsövergrepp har skett under den processen?
Underrättelsetjänst är nödvändig. I synnerhet för ett litet och så kallat alliansfritt land som Sverige. Jag anser att det är bättre att den är reglerad än inte. Nu är detta förenat med hängslen och livrem och så skall det också vara.
Jag kommenterar lagen i värmlands folkblad samt nya wermlandstidningen.
Jag förvånas.