Inledde en tidig morgon med diskussion om huruvida näringslivet har ett ansvar i formandet av samhället, eller om det är något man bekvämt kan lägga på politikerna att fixa till. Jämställdhet och våra sociala konstruktioner var temat. Å är det något jag kan gå igång på så är det väl just det…
Jag är av den bestämda (och inte särdeles kontroversiella) uppfattningen att allt vi gör som individer, olika grupperingar, företag och politiker tillsammans formar samhället. Grejen med att andra instanser än de politiska faktiskt tar sitt ansvar är att jag i grunden vill att politiker ska lägga sig i så lite som möjligt, för jag tror att människor och grupperingar vill ta det ansvaret själva i hög utsträckning.
Om man då ser på delar av näringslivet kan man se att detta just nu fungerar väl när det gäller exempelvis ansvaret för att minska miljöpåverkande verksamhet. Men så kan man oxå anse det som extremt trendigt just nu, det går inte att komma undan diskussionen ens om man skulle vilja. Därav finns det givet pengar att tjäna. Men så har det inte alltid varit. När och varför vände trenden? Påtagligt hot, rätt marknadsföring på rätt ställe från rätt personer. Visst, men att gå från lusekoftemiljömuppar som inte direkt attraherar näringslivets vilja att ta ansvar till dagens uppchosade kampanj i aftonbladet är fascinerande. Att man så gjort är givetvis riktigt bra, tro inget annat. Det är i högsta grad något vi alla i det långa loppet tjänar på.
För att då hoppa till morgonens ämne. Jämställdhet.
De tragiska orättvisor som beror på den ojämställda situationen mellan kvinnor och män världen över är förstås ett lika allvarligt hot mot vår existens även det. Till del handlar det om makt. Men framförallt om avsaknad av förståelse, brist på insikt. Insikt att möjliggöra för alla individer att nå sin fulla potential, om de så önskar, är något samtliga tjänar på.
Vad vet vi då? Jo, att allt vi gör som individer, olika grupperingar, företag och politiker tillsammans formar samhället. Tänker vi på konsekvenserna av vårt handlande? Tänker vi ett steg till? Nej inte i tillräcklig utsträckning.
Vi kan givetvis alla göra mer, små saker kan betyda stora förändringar i slutändan. Förändring betyder inte försämring, det kräver att vi förstår och tar ansvar för våra handlingar.
