Tänk att ibland är det så svårt att förstå. Trots att man inte vill annat går det inte att nå fram. Ens preferenser, erfarenheter, tankebanor och ambition blockerar. Empati är avgörande. Utan det blir det ingen utveckling.
Jag har ont i magen. Dock utan sushi*. Kanske beror det på att jag trots att jobba 8-23 inte tycker jag hinner med nåt.
*Under sommarens Almedalen samlade Federley ihop ett gäng för att äta sushi. Jag gjorde också det, för att vara trevlig, avskyr verkligen rå fisk. Det straffade sig.
17 november 2006 kl 14:43
Nina du måste ta det lungt, annar kommer du att springa in i väggen innan jul. Dags att lätta på trycket lite!
Ta lite semester och kom till Kafé de Lux i stället.