Festival är banne mig tokroligt med rätta förutsättningar och Hultsfredsfestivalen är helt klart en av de trevligaste. Tyvärr ingår inte konceptet ”dräggcamping” i de rätta förutsättningarna.. Vi är några som redan nu med ljus och lykta söker efter någon form av boende inom gångavstånd att hyra. Krav; tillgång till dusch och vattentoalett. Det är bara att inse, jag är för gammal för att somna och vakna i smuts. Skulle någon ha några tips må ni väldans gärna kontakta mig..
Det blev dessvärre avslag på min ansökan att åka till Venezuela och studera presidentvalet. Jag fick inbjudan att delta som observatör av den Venezulanska oppositionen. Både Chavez och oppositionen bjuder in till detta. Bra tillfälle att utnyttja den resepott som finns för riksdagens ledamöter tänkte jag. Men icke.
Resepotten består av 25 000kr per mandatperiod och syftar till att ledamöterna ska kunna bedriva studieresor runt om i världen. Klockrent ändamål tänkte jag och skickade in ansökan.
Men men, tydligen ansågs min resa för politisk… Jag var ju ve och fasa inbjuden av oppositionen och då kan det ju inte vara ett studiesyfte utan måste vara ren och skär propagande! (ironi) Men knåpar jag ihop ett käckt litet program med diverse lättsmälta okontroversiella besök i någon trevlig del av världen så får man det säkerligen betalt.
Sk presidentval i en kvasidemokrati sker ju inte varje år, men men. Det är väl läxan som man får betala när man lär sig systemet.
Imorgon har Nato toppmöte. Även om det kanske inte märks i det mediala utrymmet så finns det saker att ta itu med. Ansvaret som vilar på denna säkerhetsorganisation är stort. Den är trots allt den bäst fungerande strukturen för genomförandet av internationella insatser med bidrag från flera länder. Denna typ av verksamhet är på inget sätt en dans på rosor vilket många verkar tro. Det är inte bara att sätta samman ett gäng militärer från olika håll och hoppas att det funkar. Nej det som är så positivt med Nato är att det övas och prövas, samordnas och samverkas till förbannelse. Trots detta finns det luckor kvar att fylla och lärdomar att dra. Som dn delvis skriver idag är det av avgörande betydelse att Nato (och Sverige) kraftsamlar vidare i Afghanistan.
För övrigt gläds jag åt veckans Fantomen som idag damp ner i brevlådan..
..är det en sk ”dokumentär” om folkpartiet under produktion. Det ska tydligen vara samma gäng som producerade den förra sk dokumentären om snällism och allt vad det var. Jag fick reda på att de ställde frågor om mig till andra. Det verkade fånigt att de skulle prata om mig istället för med mig så jag ringde upp.
Tydligen ämnar de visa på den ökande proffesionalismen bland partier i allmänhet och folkpartiet i synnerhet. (s) användande av Clintons konsulter på 90talet exempelvis. Produktionsbolaget följer upp ett antal rykten och lösa trådar och hoppas att insinuationerna håller. Vad de vill få fram är att fp lider av odemokratisk toppstyrning, att allt går ut på kampanj och inget på politik.
Trams. Jag är den förste att hålla med om att folkpartiets organisation behöver utvecklas. Som officer blir man snabbt varse om att den interna kulturen och det organisatioriska har direkt bäring på uteffekten av verksamheten. Så är det också i politiken, organisation och idé är förutsättningar för varandra. Där har vi en hel del kvar idag.
Men nu verkar det som man vill hävda att det tidigare partipolitiska engagemanget som enligt myt genomsyrats av ideellt folkrörelseengagemang i rosa helt lämnats därhän. Precis som att det inte skulle gå att kombinera med en effektiv och proffessionell kampanjverksamhet?
Så? Vad är kritiken? Skulle partierna, och då fp i synnerhet, struntat i att samhället förändras och fortsatt agerat som man alltid har gjort? Nej, tack och lov finns det de som vill utvecklas. Fp försöker, precis som alla andra partier, förbättra sig och anpassa sig till hur resten av samhället utvecklas. Det är förstås en ständigt pågående process, för det är när vi stannar upp och är nöjda som vi är riktigt illa ute.
Att fp genomför mer samråd i lokalföreningarna än ever, att vanligt folk blir rådgivare till partiledaren eller att medlemmar får svara på internetenkäter upplever jag som rätt sympatiska försök att fungera som en lyssnande organisation. Och det är precis så jag tror man ska fortsätta. Att behålla både det ideella engagemanget och den lokala basen tillsammans med en effektiv kampanjorganisation är rätt tror jag. Nyckeln är förtroende. Men nu lär ju inte ”dokumentären” handla om Fps samråd..
Vad hade då den här ”dokumentären” med mig att göra då? Jo, tydligen är ett av ”spåren” var att partiledningen (ständigt omnämnt i någon slags kollektiv) särskilt skulle stöttat mig i valkampanjen. Detta skulle då vara ett av ”bevisen” för denna toppstyrning. Jejeje, någon vill alltså stötta mig EFTER att jag vunnit provval och sedan länge toppat den fastlagda listan som bestämts av Fp Värmland, shit vilken grej… Det kan jag säga, jag hade aldrig varit där jag är idag om det inte varit för att andra människor stöttat och pushat på mig. Inte trodde jag för fyra år sedan att det skulle vara realistiskt att sitta i riksdagen 2006.
Fp har gjort en rad aktiva satsningar inför detta val. Särskilda utbildningar och nätverk för kvinnor, unga och invandrare. Är detta fel? Ska man låta allt ha sin gång eller ska man erkänna att även hos oss finns strukturer som motverkar vissa grupper och försöka göra något åt dem? För min del lutar det åt det senare, men hey, jag är väl partisk.. Och vad blir konsekvenserna av om ”dokumentären” ger en bild av att det är fel med aktiva satsningar? Tillbaka till gubbväldet?
Jag vet inte åt vilket håll dessa insinuationer kommer gå. Jag är dock tämligen säker på att det inte blir särdeles nyanserat, men vem vet, undrens tid kanske inte är förbi.
..är det mycket som är. Inte minst min förkylning. Är så vansinnigt frustrerad över att inte kunna marschträna på mornarna innan frukost. Var ute i lördags då jag trodde mig vara frisk, men icke, på söndagen kom förkylningen tillbaka. Efter ca 8v av förkylning fram och tillbaka har jag påbörjat en antibiotikakur. Hoppas det hjälper.
Väntar också på svar hurvuvida jag får åka som valobservatör till presidentvalet i Venezuela. Utgången är dessvärre inte så spännande, men vore väldigt intressant att se.
Precis vad jag skulle säga.
”Vi kan inte isolera oss helt i våra olika länder” Denna fantastiskt insiktsfulla mening kunde vi höra i svts morgonsoffa imorse. Uppenbarligen tyckte de som satt i soffan och diskuterade klimatfrågan att vi kunde isolera oss lite? Kanske tror de som skriker om flygskatt och andra strafftullar på diverse varor från andra länder att det blir bättre då?
Tja, kanske på något plan blir det så. Men allt vi gör och inte gör har konsekvenser. Vi måste bli bättre på att väga dessa konsekvenser mot varandra. Vad innebär en ökad inskränkthet för oss? Vad händer om vi slutar möta andra kulturer på semestern? Vad händer om våra företag slutar handla med andra länder? Vad innebär en sådan minskad kontakt människor jorden över?
Jo, tillväxt och förståelse för varandra minskar. Fattigdom och misstro ökar. Konsekvenser som är av mycket allvarlig säkerhetspolitisk karaktär.
Jag tror vi kan göra mycket för vår framtids skull, men om vi panikartat slänger oss på bromsen får det också konsekvenser för oss. Konsekvenser som är av såpass allvarliga att de äventyrar oss alla.
Det verkar lovande för att sända FN-trupp till Sudan. Är det något sår på detta jordklot som så desperat behövts plåstrats om så är der Darfur. Att vi bara kunnat stå och se på och inte agerat när tusentals människor mist livet och kvinnor systematiskt blivit våldtagna är pinsamt. Frågan blir vad Sverige kan bidra med? Sjukhus eller kanske flyg? Viktigt att detta hanteras med snabbhet men också långsiktighet. Men som min gamla bataljonschef från Kosovo alltid sa; -Det kan ju gå bra också!
Idag skriver den gode Federley på sin blog att han och Annie Johansson ämnar bjuda in till ett liberalt riksdagsnätverk. Det är i sig ett bra initiativ tycker jag. Men det haltar på två punkter.
1. Om de på allvar ville göra ett opretiansiöst försök att formulera framtidens liberala tankar skulle man kanske redan från början starta med personer från fler partier än (c)? Att två liberala centerpartister försöker driva på den liberala utvecklingen i sitt eget parti är förstås lovvärt, men egen cred-maximering tjänar inte liberalismen på. (och nej, jag är inte sur för att jag inte kom på idén eller för att jag inte fick vara med från början;-)
2. Det behövs sannerligen inga fler riksdagsnätverk. Satan i gatan, va nätverk det finns. Man hinner knappt värja sig från alla inbjudningar från Svensk-polska vänklubben, skogsindustrigruppen och Rojalistiska nätverket. Nej tack, jag tror jag tänker bedriva politik utanför Riksdagshuset.
(Och så vill jag förstås säga att jag är medveten om att man säkerligen får bra kontakt och inputs utav detta, det är bara inte min kopp te. Andra riksdagsledamöter ser jag tillräckligt av ändå..)